Duh...
 |
Fredagseftermiddag nere i hamnen med Sofiero, cider och linslusar.. Mohaa!
Jao.. The lovley syster ysters!
 |
Tessan och Romina, u girls! :D
Om att komma på fötter igen...
| Jag har funderat över hur jag ska ta mig igenom detta utan att fullständigt tappa fotfästet. Det första som gäller är att inse att vi INTE gav upp, vi var bara modiga. Modiga nog att, efter nära fem år, inse att vi inte skulle komma längre. Istället för att bara fortsätta (som jag tror att många hade gjort) så fattade vi beslutet att släppa varandra fria. Jag ser det lite som ett misslyckande just nu, behöver bara andas och ta in vad som faktiskt hänt. Och få sörja ett tag... Sen finns det en rad saker just nu som får mig att må gott, tex: # Att handla rosa saker till lägenheten, på rea naturligtvis, tillsammans med mormor # Kramas med Soffipropp i cirkus 3-4 dagar (bara att värma upp!) # Bebisterapi. Wille, Maja och förhoppningsvis Stella riskerar att bli ihjälgullade # Röka och dricka sprit med rockbruden. Som btw inte alls går svartklädd iförd nitar och vitt puder! Dude Alternativt skaffa mig en bro.. Men vem skulle det vara? ;) |
Trasig....
| Sover, jobbar, andas, sover, jobbar.. Och andas lite till... T baby, ingen kan älska som vi! Hur kunde det gå så fel? Jag har gått mitt itu.. Hur reser man sig efter nåt sånt här? |
Skit oxå...
| Vilket brutalt pissväder det är idag! Ungefär som mitt humör... Var på bio igår, såg "Die Hard 4.0". Asbra, action från början till slut! Det finns ingenting som Brucan inte kan göra, en riktig superhero.. Shoppade lite grejjor till lägenheten också, det är ju rea nästan överallt. Däribland fyra par chockrosa handdukar, funkar bra med temat som är tänkt i badrummet. Sen sparkade T på en snigel och allt var förstört! Mer om det senare... |
Måste bara...
Publicera bästa fotot från den gångna helgen: Maria och Hanna in da house, dude! :D |
Bebis snart?
| Om jag hade fått pengar varje gång frågan ställts så skulle jag inte behöva tälta på semestern om man säger så. Bara för att man snart är 30, gift och levt livet, litegrann, så ses bebis automatiskt som nästa steg. Man har till och med vadslagning på jobbet. T, själv tvåbarnsmor, hoppas med tindrande ögon på snart eftersom jag skulle bli "en sån fantastisk mamma!" medan M, rockbrud som liknar barn vid zombies, lite äcklat säger "du lär ju va på smällen inom ett halvår, jag ska smuggla ner p-piller i ditt vatten!". Själv skrattar jag bara, för sanning är den att barn inte finns på min karta just nu. Av en rad olika skäl: 1. Jag är fortfarande väldigt självisk. När bebis kommer innebär det att jag måste ge upp sovmorgonar, sena utekvällar och impulsresor. Vem vore jag då? 2. Jag gillar att ha ensamrätt på T. Jag gillar att vara i hans centrum och skulle förmodligen bli svartsjuk på att bebis får mer uppmärksamhet än jag. 3. Jag är väldigt glömsk. Skulle antagligen glömma bebis på ICA/biltak/HM/flygplan och det vore ju inte bra! 4. Jag ogillar att må illa och hatar att spy och alla vet ju vad en graviditet innebär! 5. Jag är väldigt mycket INTE REDO! Fattar att det sticker i mångas ögon, min ovilja till att bilda familj. Att vara kvinna ÄR att vilja ha barn och älska bebisar och om man inte gör det, är man då kvinna? |
... eller kanske inte!
| Vad vet jag egentligen? Nu ska jag börja blogga lite iaf, I hope u all like it... :D |
